En sådan lycka

Vi har minsann bloggen. Ett lyckorus går genom mig när jag inser att jag kan läsa den resten av natten trots erbjudandet om tebjudningen. Detta blir förmodligen fram tills det att mitt tåg lämnar Uppsalas perrong kl 7.30 och jag överdriver ej om jag säger att jag inte är trött. Inte för alltid åker jag härifrån, men för ett bra tag. LBUARE. Tack för ikväll!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0